HELLSTRÖM

Jorden på vår tomt är full av sten. Det märkte jag inte minst när jag grävde ned vinbärsbuskarna. Det gör att på allmänningen mellan vår tomt och grannen så har det legat en hög med sten. Dessa stenar använde både grannen och vi till att hålla fiberduken på plats när vi sådde gräs, och sedan har en ytterligare granne tagit de flesta stenarna till att bygga en låg stödmur till en rabatt. Men endel stenar fanns det ändå kvar och dem har vi nu använt och lagt som en kant mellan gräsmattan och uppfarten.

Gräsmattan var nämligen på vissa ställen upp mot 3 dm högre än uppfarten, och jag befarade att det kunde bli problem i vinter när det blir dags att skotta snö. Jag kände att det skulle bli svårt att veta precis var gräs/jordkanten gick, så risken fanns att man skulle hacka sönder kanten och sprida ut jorden över uppfarten.

Det var då jag fick idén att använda de överblivna stenarna till att göra en kant mellan gräsmattan och uppfarten. Så nu ser det såhär fint ut.

Visst, det är inte den snyggaste stenkanten man skådat, men det viktigaste var att den skulle fylla sin funktion. Framöver så har vi ju tänkt stenlägga hela uppfarten, och då gör vi ju en snyggare kant. Men tills dess så tycker jag att den här fungerar bra!

I vår carport ska inte bara två bilar få plats under vintern, utan även våra cyklar. Det har inte riktigt gått så bra tidigare, så den ena bilen har fått stå på uppfarten istället. I carporten har det, förutom cyklarna, också stått en gräsklippare, två omgångar däck till bilarna, stora uteleksaker och lite andra saker. I helgen passade vi på att rensa i carporten och Torgny byggde då också detta cykelställ.

Nu kan vi ha cyklarna parkerade framför den mindre av de två bilarna och ändå är det inga problem med att komma ut med dem. Väldigt skönt!

För lite drygt två år sedan fick vi två röda vinbärsbuskar i inflyttningspresent. Just då hade vi ju inte mycket till trädgård att sätta dem i, men vi grävde ned dem i jorden lite temporärt bara för att de skulle överleva.

När de sedan stått i jorden ett år så gjorde vi det första grävjobbet i trädgården, och då grävde vi upp dem igen och satte ned båda tillsammans i en stor kruka. Återigen så var tanken mest att de skulle överleva. Där fick de sedan stå under det kommande året, och de överlevde både vinter och sommar. Lite bär blev det till och med nu i somras.

Men så idag, till sist, så har jag grävt ned dem på riktigt. Nu står de äntligen på sin rätta plats. Det kan tyckas som att det är lite sent att plantera dem nu, men dels så ska man plantera vinbärsbuskar på hösten (även om man då kanske inte tänker sig mitten av november) och dels så tänkte vi att det borde inte vara sämre att sätta dem i jorden än att ha dem i krukan en vinter till.



Här på gräsplätten mellan carporten och tomtgränsen sitter de nu fint på rad. En bra början på vår bärbuskdel av trädgården. Krukan som står i bakgrunden är alltså den som de bott i det senaste året. Ni ser väl förresten hur grön och fin vår gräsmatta börjar bli! Det är ju fortfarande en hel del kala fläckar, men det tar sig!

När jag tittade närmare på buskarna såg jag dessutom att lappen med vad det är för sorts vinbär fortfarande satt kvar. Det gjorde mig väldigt glad, för det är egentligen först nu när jag börjat läsa på lite som jag insett att det finns många olika sorter. Tidigare har jag nog tänkt att det finns tre sorters vinbär: svarta, röda och vita...



Den sort vi har heter Jonkheer van Tets och beskrivningen på lappen säger att den ger medelstora sura bär. Utmärkt till saft mm. Kraftigt, upprätt växtsätt. Rikbärande. Tidig. Näringsrik jord.